Familjen på sin första baseballmatch

Familjen på sin första baseballmatch
Originally uploaded by Erika Ingvald.

... om det hänt nåt särskilt sen sist...

... nja...

Det är inte klokt! Nu har familjen åkt hem. Den sista tiden har gått hysteriskt fort. Det började med att Henrietta pillade in en pärla i näsan. Sedan fick jag bilen bortforslad för att jag hade parkerat framför ett garage. Det tog en timme och 300 bucks att få tillbaka den. Zacke var med på jakten som ägde rum medelst mobiltelefon och taxi.

- Men mamma, det här är ju hos polisen sa han när vi kom fram till rätta stället. Och mycket riktigt, vi var hos SFPDs huvudkontor och efter en slagning på bilnumret blev vi hänvisade till Autoreturn. Vi var inte ensamma där kan jag säga...

- Grattis, nu har du fått vara med om en riktigt genuin amerikansk upplevelse, sa Harry, dvs chefen, McCracken.

Det var precis som vi skulle flytta till vår nya adress. Vi hade kört över alla grejjer, sovit sista natten på gamla stället och skulle på långhelg upp till vindistriktet. Skulle bara göra det där sista, ni vet. Nåväl, slutet gott allting gott. Vi kom iväg till slut till Calistoga (Karlskoga som barnen säger). Heta källor och varma bad, gott vin och god mat, fantastiskt mycket regn och förstenade jättebjässar till redwoodträd kom att karaktärisera resan. Och jättegod sushi. Är det inte sanslöst att man till och med kan få maten hemkörd till motellrummet här. Men den fisken hämtade jag själv.

Rätt som det var blev det tisdag, det blev party hos Barbro Osher, generalkonsuln i sta'n. De sjöng för Matz, han fyllde nämligen 40 år den dagen. Och så råkade han hamna bredvid Anders Pers (han som hade VLT förut ni vet) och han skulle skriva kolumn i sagda tidning så han intervjuade födelsedagsbarnet och Västmanlänningen. Månne kommer det in nästa lördag... Och Barbro! Vilket penthouse! Och vilket smörgåsbord! Men jag stod över nubben - det var ju dags att hålla föredrag på onsda'n - konferensdags så att säga...

Det avlöpte väl, men jag har aldrig varit så torr i munnen i hela mitt liv när det var klart. Mina powerpoint-bilder var snyggast, hade meckat ihop dem från HS såklart. Det är lustigt här - man behöver inte vara rädd för oppositionen - alla bara pratar om sig själv, kör sitt race och sina statements. Om och om igen om så behövs. Så jag körde mina. Harry var nöjd! Han satt i min panel!

När konferensen var slut var man rätt urvattnad! Fredagskväll! Dags att ha en liten avskedsmiddag för några gamla och nya vänner.

Lördag! Och innan jag berättar detta vill jag bara underätta om att denna marsmånad varit den regnigaste här på 100 år... Dags för match. SF Giants mot Atlanta Braves på AT&T Park, hade fått biljetter till familjen från jobbet. Det var en av de mysigaste upplevelser jag haft - nu är jag baseballfrälst. Arenan är fantastisk, massor med utrymme och restauranger bakom läktarna. Och solen bara gassade, det blev 12 - 6 till hemmalaget, Och vi hade toppenplatser. Man ska inte klaga. Såg till och med en homerun.

Och på kvällen ringde vi brorsan i förbifarten. Han fyllde ju år mitt i allt packande...

På söndagsmorgonen var det dags att skjutsa filurerna till SFO - inte loligt som Henrietta säger. Men det gick! Resten av dagen har jag ägnat åt att fylla på förråden, lagat matlådor och lärt mig hur det funkar på tvättomaten i kvarteret. Nu hoppas jag att veckan som kommer blir något lugnare. Jag har sex artiklar som bara väntar på att bli ihopskrivna. Och på tisdag kommer brorsan med kompis.

Kul, kul! Och nu har Matz ringt och berättat att familjen landat. Dags att sova!